SÅ FRÖN –
PLANTERA TRÄD:
POESITÄVLINGEN DIKTTRÄDET
Under flera års tid fick författaren
Michael Wiander & lärarinnan Janira Brinaru
förmånen att genomföra skrivprojekt med elever i årskurs 4–9 vid Sverigefinska skolan.
Resultatet blev boken "Ungas tankar om livet - när känslor blir poesi", med 80 dikter skrivna av eleverna själva.
I projektets slutfas tänkte Michael & Janira:
”Vi måste uppmuntra och inspirera fler unga runtom i landet att skriva poesi
– låt oss starta en årlig poesitävling!”
Kopplat till detta valde de metaforen ”frön som blir träd”, och av denna anledning bestämde de sig också för att samarbeta med Vi-skogen. För var 10:e bok som säljs planteras därför ett träd. Allt överskott från projektet går dessutom tillbaka till tävlingen.
Dikterna i "Ungas tankar om livet - när känslor blir poesi" deltar i första upplagan av poesitävlingen Diktträdet.
Michael Wiander & lärarinnan Janira Brinaru
förmånen att genomföra skrivprojekt med elever i årskurs 4–9 vid Sverigefinska skolan.
Resultatet blev boken "Ungas tankar om livet - när känslor blir poesi", med 80 dikter skrivna av eleverna själva.
I projektets slutfas tänkte Michael & Janira:
”Vi måste uppmuntra och inspirera fler unga runtom i landet att skriva poesi
– låt oss starta en årlig poesitävling!”
Kopplat till detta valde de metaforen ”frön som blir träd”, och av denna anledning bestämde de sig också för att samarbeta med Vi-skogen. För var 10:e bok som säljs planteras därför ett träd. Allt överskott från projektet går dessutom tillbaka till tävlingen.
Dikterna i "Ungas tankar om livet - när känslor blir poesi" deltar i första upplagan av poesitävlingen Diktträdet.
SÅ HÄR GÅR TÄVLINGEN TILL
Vem får tävla?
Alla elever årskurs 1-9 i hela Sverige.
När äger tävlingen rum?
Tävlingen pågår 1-31 oktober.
Hur tävlar man?
Klicka HÄR för att ladda upp din dikt och vara med i tävlingen.
Vem vinner?
Totalt 10 priser delas ut.
Priser delas ut för bästa dikt per årskurs (9 priser) och ett (1) pris i form av en trädformad statyett delas ut till vinnaren:
Årets unga poet.
Vem bestämmer vem som vinner?
Juryn består av representanter från:
Idus förlag
Läsrörelsen
Vi-skogen
Sverigefinska skolan
samt:
Ann Boglind
Initiativtagare och redaktör till
En bro av poesi (2023) och Tid för poesi (2024).
Var och när sker prisutdelningen?
Prisutdelningen sker fredag 7 november kl 16-18 på Sverigefinska skolan i Stockholm (T-Fridhemsplan).
Priset delas ut av Svenska Akademien.
Alla elever årskurs 1-9 i hela Sverige.
När äger tävlingen rum?
Tävlingen pågår 1-31 oktober.
Hur tävlar man?
Klicka HÄR för att ladda upp din dikt och vara med i tävlingen.
Vem vinner?
Totalt 10 priser delas ut.
Priser delas ut för bästa dikt per årskurs (9 priser) och ett (1) pris i form av en trädformad statyett delas ut till vinnaren:
Årets unga poet.
Vem bestämmer vem som vinner?
Juryn består av representanter från:
Idus förlag
Läsrörelsen
Vi-skogen
Sverigefinska skolan
samt:
Ann Boglind
Initiativtagare och redaktör till
En bro av poesi (2023) och Tid för poesi (2024).
Var och när sker prisutdelningen?
Prisutdelningen sker fredag 7 november kl 16-18 på Sverigefinska skolan i Stockholm (T-Fridhemsplan).
Priset delas ut av Svenska Akademien.
UPPHOVSMÄN
|
MICHAEL WIANDER - Författare och kursledare som utbildat över 2000 grundskoleelever i skrivande.
|
JANIRA BRINARU - Lärarinna och mottagare av Svenska Akademiens svensklärarpris 2023.
|
ETT UNIKT POESIPROJEKT
Bakgrund
Barn och unga läser allt mindre på fritiden och något måste göras för att vända på trenden och stärka läsintresset. Ju äldre eleverna blir desto mer utmanande blir det att upprätthålla motivationen till läsning. Intresset för skrivande går ofta hand i hand och när läslusten avtar blir även skrivandet motvilligt. Det finns olika orsaker till barn och ungas minskade intresse för läsning och skrivande men en orsak som sällan nämns, är att de flesta böcker för målgruppen är skrivna av vuxna. Vi är övertygade om att det finns en stor efterfrågan på barn- och ungdomsböcker skrivna av barn och ungdomar. Eleverna behöver jämnåriga läsande och skrivande förebilder som de kan se upp till och som de vill efterlikna. Det behövs helt enkelt mer litteratur som är skriveN av barn och unga för att öka intresset och motivationen inom samma målgrupp. Syftet med poesiprojektet har varit:
Så här har vi samarbetat
Innan eleverna följt nedan angivna steg individuellt har vi övat på dem tillsammans genom att skriva en gemensam dikt i helklass. På så vis blev det lättare för eleverna att sedan skriva sina egna dikter självständigt.
Här beskrivs steg för steg hur arbetsgången har sett ut under vårt mångåriga poesiprojekt.
Steg 1. Förberedande arbete: högläsning och diskussion
Ett bra sätt att börja är att arbeta enligt cirkelmodellen så att eleverna först får bekanta sig med genren. Tillsammans med läraren läser eleverna poesi och undersöker dikters genretypiska drag. Eleverna får öva på att analysera dikter och berätta vilka känslor och tankar dikterna väcker. Förutom diktsamlingen “En bro av poesi” har vi också analyserat svenska låttexter som eleverna lyssnar på.
Det går också mycket bra att arbeta med RT-modellen och öva på läsförståelsestrategier tillsammans med eleverna. De får förutspå vad dikten handlar om när de hör rubriken och vi går igenom svåra ord och pratar om de frågor dikterna väcker efter att vi läst dem. Vi reflekterar också över diktens budskap och vad vi tror att poeten vill säga. I samband med diktläsning utvecklas även elevernas förmåga att förstå skillnaden mellan abstrakt och konkret tolkning.
Steg 2. Förberedande arbete: skrivning
En bra arbetsmetod som vi rekommenderar är processkrivning, vilket innebär att texten bearbetas i flera omgångar innan slutresultatet presenteras. Under själva skrivprocessen börjar vi med fri association och brainstorming kring det ämne var och en vill skriva om. Eleverna skriver oftast bättre när de får skriva om något som berör dem och som de brinner för istället för att alla skriver en dikt om samma ämne. När dikterna handlar om olika ämnen blir läsandet också mer motiverat och det blir en mångfald av varierande dikter.
När eleverna har valt det ämne de vill skriva sin dikt om, får de associera fritt och skriva allt som de kommer att tänka på när de tänker på sitt ämne. De skriver orden de associerar med sitt ämne under varandra så det ser ut som en inköpslista.
Nästa steg är att gruppera orden och fundera på vilka ord som hör ihop. De ord som hör ihop får bilda ett eget stycke så att det skapas början till en röd tråd. Om man till exempel skriver en dikt om julen kan de ord som har att göra med julmat vara i ett stycke medan julpynt hamnar i ett eget stycke.
När eleverna har en ny uppdaterad lista med ord indelade i stycken kan man börja gallra bland orden och fundera vilka man vill ha med i sin dikt och vilka som är överflödiga eller mindre viktiga för en själv. När de onödiga orden strukits har man bara kvar de orden man verkligen vill ha med i sin dikt, vilka också är färdigt grupperade. Nu återstår att prioritera i vilken ordning man vill få med grupperingarna.
Nästa led i arbetet är att börja bilda meningar av orden, och ibland passar även flera av orden i samma mening. I detta skede brukar eleverna också få rådet att hålla sig till en mening per rad.
Steg 3: Skrivandet av dikterna, grammatikövningar och inspiration samt återkoppling av en riktig författare
När meningarna är bildade och dikten börjar ta form är det ett bra tillfälle att öva tillsammans på grammatik och hur man kan uttrycka sig med större variation. I detta läge är det också läge att prata med eleverna om följande punkter:
I detta skede är det bra att samarbeta med en författare som lyfter fram vad som kan ge dikterna mer känsla och variation. Det är viktigt med konkreta exempel så att eleverna förstår skillnaden och har lättare att förbättra sina egna dikter. Eftersom eleverna vet att författaren kommer att läsa samtliga dikter blir de ofta mer motiverade att ge det lilla extra. När eleverna känner sig nöjda med sina dikter läser författaren dem och ger personlig återkoppling. Alla elever får veta vad de lyckats bra med och vad de kan utveckla ytterligare. Det är guld värt för eleverna att få höra författarens bästa skrivtips.
Steg 4: Bearbetning av dikterna till den slutliga formen
Efter återkoppling från både lärare och författare får eleverna förbättra sina dikter och i detta skede kan även klasskamrater få ge feedback om man så önskar. I detta bearbetningsskede kan eleverna vända sig till både lärare och författare för att få stöd eller hjälp, om man fastnat eller är osäker på hur man ska gå vidare.
Högläsning och reflektion
När vi är nöjda med våra dikter övar vi på högläsning och hur man kan läsa sin dikt på ett bra sätt. Författaren uppmärksammar dikterna och berömmer det som eleverna lyckats med. Eleverna känner sig stolta och det är en fördel om dikterna synliggörs för andra. Det blir mer motiverande att skriva om man vet att andra kommer att läsa det man skrivit, samtidigt som det även blir mer intressant att läsa när man vet att det är andra unga som skrivit dikterna. Därför tror vi att vår diktsamling “Ungas tankar om livet”, skriven av unga elever, skulle kunna inspirera andra elever att skriva dikter och få dem motiverade av genren. Av denna anledning skulle den passa bra som klassuppsättning, och det finns även ett färdigt underlag med fyra diskussionsfrågor till varje dikt som kan vara till stöd när eleverna diskuterar dikterna i boken. Hör av dig till [email protected] om du är intresserad av en klassuppsättning.
Slutliga reflektioner
När vi på Sverigefinska skolan i Stockholm har arbetat med vårt poesiprojekt har vi märkt att många elever initialt haft en negativ och stereotypisk bild av poesi men under projektets gång har uppfattningen ändrats och motivationen ökat. Eftersom dikter är relativt korta och vi valt att inte begränsa ämnesområdet, har alla kunnat delta på egna villkor. Vi har låtit eleverna tänka på sådant som de upplever vara meningsfullt för dem i livet, vilket har inneburit att alla kunnat relatera till något verkligt som de berörts av i sina dikter. Demokratiaspekten är också en sak som påverkar elevernas intresse. Eleverna blir mer engagerade när de får skriva om sådant som är viktigt för dem i livet, till skillnad från när vuxna bestämmer innehållet. Man tar vara på barnens röster och de känner sig hörda. De får vara med och bestämma över någonting och deras tankar är värdefulla.
När eleverna lyckats med sitt arbete har motivationen ökat och läsningen och skrivandet har kopplats till glädje och stolthet. Under vårt projekt har vi även märkt att elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar varit framgångsrika och kunnat uttrycka sig speciellt bra i diktform. Eftersom vi lyckats så väl med vårt poesiprojekt föreställer vi oss att det finns flera skolor som skulle vilja bedriva liknande projekt, i syfte att inspirera eleverna till att uttrycka sig i poesiform.
Att få chansen att samarbeta med en författare har många fördelar, såväl för lärare som för elever. Dessa är de tre främsta fördelarna:
Tveka inte att boka en skrivarworkshop med Michael Wiander om det finns intresse ett samarbeta kring poesi! Vårt samarbete möjliggjordes tack vare Skapande skola statsbidrag som årligen kan sökas via Kulturrådet. Bidraget kan sökas för att eleverna ska få möjlighet att samverka med professionella kulturaktörer och fördjupa sig inom olika konst- och kulturuttryck genom skapande kulturaktiviteter eller konstupplevelser. Hör av dig till [email protected] om du är intresserad av att diskutera förutsättningarna för ett poesiprojekt.
Barn och unga läser allt mindre på fritiden och något måste göras för att vända på trenden och stärka läsintresset. Ju äldre eleverna blir desto mer utmanande blir det att upprätthålla motivationen till läsning. Intresset för skrivande går ofta hand i hand och när läslusten avtar blir även skrivandet motvilligt. Det finns olika orsaker till barn och ungas minskade intresse för läsning och skrivande men en orsak som sällan nämns, är att de flesta böcker för målgruppen är skrivna av vuxna. Vi är övertygade om att det finns en stor efterfrågan på barn- och ungdomsböcker skrivna av barn och ungdomar. Eleverna behöver jämnåriga läsande och skrivande förebilder som de kan se upp till och som de vill efterlikna. Det behövs helt enkelt mer litteratur som är skriveN av barn och unga för att öka intresset och motivationen inom samma målgrupp. Syftet med poesiprojektet har varit:
- Att stärka barns intresse och motivation för att läsa och skriva poesi
- Att göra barnens egna röster hörda och uppmärksammade så att de känner att deras röster är värdefulla
- Att hitta unga läsande och skrivande förebilder
Så här har vi samarbetat
Innan eleverna följt nedan angivna steg individuellt har vi övat på dem tillsammans genom att skriva en gemensam dikt i helklass. På så vis blev det lättare för eleverna att sedan skriva sina egna dikter självständigt.
Här beskrivs steg för steg hur arbetsgången har sett ut under vårt mångåriga poesiprojekt.
Steg 1. Förberedande arbete: högläsning och diskussion
Ett bra sätt att börja är att arbeta enligt cirkelmodellen så att eleverna först får bekanta sig med genren. Tillsammans med läraren läser eleverna poesi och undersöker dikters genretypiska drag. Eleverna får öva på att analysera dikter och berätta vilka känslor och tankar dikterna väcker. Förutom diktsamlingen “En bro av poesi” har vi också analyserat svenska låttexter som eleverna lyssnar på.
Det går också mycket bra att arbeta med RT-modellen och öva på läsförståelsestrategier tillsammans med eleverna. De får förutspå vad dikten handlar om när de hör rubriken och vi går igenom svåra ord och pratar om de frågor dikterna väcker efter att vi läst dem. Vi reflekterar också över diktens budskap och vad vi tror att poeten vill säga. I samband med diktläsning utvecklas även elevernas förmåga att förstå skillnaden mellan abstrakt och konkret tolkning.
Steg 2. Förberedande arbete: skrivning
En bra arbetsmetod som vi rekommenderar är processkrivning, vilket innebär att texten bearbetas i flera omgångar innan slutresultatet presenteras. Under själva skrivprocessen börjar vi med fri association och brainstorming kring det ämne var och en vill skriva om. Eleverna skriver oftast bättre när de får skriva om något som berör dem och som de brinner för istället för att alla skriver en dikt om samma ämne. När dikterna handlar om olika ämnen blir läsandet också mer motiverat och det blir en mångfald av varierande dikter.
När eleverna har valt det ämne de vill skriva sin dikt om, får de associera fritt och skriva allt som de kommer att tänka på när de tänker på sitt ämne. De skriver orden de associerar med sitt ämne under varandra så det ser ut som en inköpslista.
Nästa steg är att gruppera orden och fundera på vilka ord som hör ihop. De ord som hör ihop får bilda ett eget stycke så att det skapas början till en röd tråd. Om man till exempel skriver en dikt om julen kan de ord som har att göra med julmat vara i ett stycke medan julpynt hamnar i ett eget stycke.
När eleverna har en ny uppdaterad lista med ord indelade i stycken kan man börja gallra bland orden och fundera vilka man vill ha med i sin dikt och vilka som är överflödiga eller mindre viktiga för en själv. När de onödiga orden strukits har man bara kvar de orden man verkligen vill ha med i sin dikt, vilka också är färdigt grupperade. Nu återstår att prioritera i vilken ordning man vill få med grupperingarna.
Nästa led i arbetet är att börja bilda meningar av orden, och ibland passar även flera av orden i samma mening. I detta skede brukar eleverna också få rådet att hålla sig till en mening per rad.
Steg 3: Skrivandet av dikterna, grammatikövningar och inspiration samt återkoppling av en riktig författare
När meningarna är bildade och dikten börjar ta form är det ett bra tillfälle att öva tillsammans på grammatik och hur man kan uttrycka sig med större variation. I detta läge är det också läge att prata med eleverna om följande punkter:
- Att använda metaforer och egna liknelser
- Att variera verben och adjektiven med synonymer
- Att prata om rim och vilka fördelarna och nackdelarna är med detta
- Att tänka på var det passar med en paus och hur skiljetecken kan användas
- Att tänka på strukturen och huruvida det passar med styckeindelning i dikten
- Att gå igenom våra sinnen och se huruvida man använt sig av flera sinnen eller ej
I detta skede är det bra att samarbeta med en författare som lyfter fram vad som kan ge dikterna mer känsla och variation. Det är viktigt med konkreta exempel så att eleverna förstår skillnaden och har lättare att förbättra sina egna dikter. Eftersom eleverna vet att författaren kommer att läsa samtliga dikter blir de ofta mer motiverade att ge det lilla extra. När eleverna känner sig nöjda med sina dikter läser författaren dem och ger personlig återkoppling. Alla elever får veta vad de lyckats bra med och vad de kan utveckla ytterligare. Det är guld värt för eleverna att få höra författarens bästa skrivtips.
Steg 4: Bearbetning av dikterna till den slutliga formen
Efter återkoppling från både lärare och författare får eleverna förbättra sina dikter och i detta skede kan även klasskamrater få ge feedback om man så önskar. I detta bearbetningsskede kan eleverna vända sig till både lärare och författare för att få stöd eller hjälp, om man fastnat eller är osäker på hur man ska gå vidare.
Högläsning och reflektion
När vi är nöjda med våra dikter övar vi på högläsning och hur man kan läsa sin dikt på ett bra sätt. Författaren uppmärksammar dikterna och berömmer det som eleverna lyckats med. Eleverna känner sig stolta och det är en fördel om dikterna synliggörs för andra. Det blir mer motiverande att skriva om man vet att andra kommer att läsa det man skrivit, samtidigt som det även blir mer intressant att läsa när man vet att det är andra unga som skrivit dikterna. Därför tror vi att vår diktsamling “Ungas tankar om livet”, skriven av unga elever, skulle kunna inspirera andra elever att skriva dikter och få dem motiverade av genren. Av denna anledning skulle den passa bra som klassuppsättning, och det finns även ett färdigt underlag med fyra diskussionsfrågor till varje dikt som kan vara till stöd när eleverna diskuterar dikterna i boken. Hör av dig till [email protected] om du är intresserad av en klassuppsättning.
Slutliga reflektioner
När vi på Sverigefinska skolan i Stockholm har arbetat med vårt poesiprojekt har vi märkt att många elever initialt haft en negativ och stereotypisk bild av poesi men under projektets gång har uppfattningen ändrats och motivationen ökat. Eftersom dikter är relativt korta och vi valt att inte begränsa ämnesområdet, har alla kunnat delta på egna villkor. Vi har låtit eleverna tänka på sådant som de upplever vara meningsfullt för dem i livet, vilket har inneburit att alla kunnat relatera till något verkligt som de berörts av i sina dikter. Demokratiaspekten är också en sak som påverkar elevernas intresse. Eleverna blir mer engagerade när de får skriva om sådant som är viktigt för dem i livet, till skillnad från när vuxna bestämmer innehållet. Man tar vara på barnens röster och de känner sig hörda. De får vara med och bestämma över någonting och deras tankar är värdefulla.
När eleverna lyckats med sitt arbete har motivationen ökat och läsningen och skrivandet har kopplats till glädje och stolthet. Under vårt projekt har vi även märkt att elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar varit framgångsrika och kunnat uttrycka sig speciellt bra i diktform. Eftersom vi lyckats så väl med vårt poesiprojekt föreställer vi oss att det finns flera skolor som skulle vilja bedriva liknande projekt, i syfte att inspirera eleverna till att uttrycka sig i poesiform.
Att få chansen att samarbeta med en författare har många fördelar, såväl för lärare som för elever. Dessa är de tre främsta fördelarna:
- INSPIRATION - Både lärare och elever inspireras av alla goda tips man får under resans gång.
- UTVECKLING - Skrivandet har utvecklats tydligt och vi har blivit mer medvetna om vad vi behöver förbättra och hur vi ska lyckas höja kvalitetsnivån.
- LÄS- & SKRIVLUST - Motivationen och intresset har ökat för både läsning och skrivning.
Tveka inte att boka en skrivarworkshop med Michael Wiander om det finns intresse ett samarbeta kring poesi! Vårt samarbete möjliggjordes tack vare Skapande skola statsbidrag som årligen kan sökas via Kulturrådet. Bidraget kan sökas för att eleverna ska få möjlighet att samverka med professionella kulturaktörer och fördjupa sig inom olika konst- och kulturuttryck genom skapande kulturaktiviteter eller konstupplevelser. Hör av dig till [email protected] om du är intresserad av att diskutera förutsättningarna för ett poesiprojekt.
Till lärare: ladda ner diskussionsfrågor till boken här:
| diskussionsfrågor_ungas_tankar_om_livet.pdf |